ALGHU ANMEGHRAD N
“YIMEDYAZEN N UMAD’AL”
 
 

Ay imedyazen n umad’al, telkem tiremt n umussu n tzemmar-nnegh af ad tezdey tudert s tidet. Nekwni ayd igan imzibban n talwit d yimazanen n yiwet teghsert tatrart i talsa. Nga imedyazen n tafat igan amesni nna agh-nn-isgulun ad nsidmer i tneghrit nna mi ur nezmir ad nba, s akw mayed nla d tisekkillaf. Ha-agh da nettidir yiwen uzazger nna g tettemtat yiwet n teghsert ifrurin ar d-tettlala yiwet n tallit g ittili umedyaz yiwet n tmiwelt idusen.
Tella talsa g yitsen waddaden ighetsanen g tessigir tudert-nnes: Tumez’ abrid-nnes gher arwas tt-ittawin gher angar negh ad tettedwal ad teg tazegra tanagrawt s tezmer ad tili asadur-nnes iriwen.
Seg wakuden imaggugen nna ittemmektay ufgan, temyalla aha tilli talsant d yitsen wansiwen inawnad’en, nna ur jjun as-isennegzin taghiyt n tudert.
S unemnad d unemgal, tugel-d tazzla n ufgan gher tila n wugar d gher unegmu allig yud’en umenz’aw, kud itteddu igellef; igula-nn tilisa g tezmer tewsit ad nn-tagh kra n umihi. Mek ur ismuttiy ufgan tigharasin n uswingem-nnes DIN DIN, ad ghwz’inent tsutiwin tind’efrin g uksan-nnegh.
G userghallu-a aha, kud ikkat ufgan ad yili UGAR, ad innegmu yidir, ur idd ghas tighbula tinganin n umenz’aw ayd ittususen ar ttennestafent maca awd tighbula tilsanin. Ar agh-ittawey uya gher ummezwar gher tinghi ger yifganen. Allig nn-nelkem, assa, ad nettemsengha i wakken ad nili negh ad nennegmu negh ad nini: Aqel-agh nga imek-a negh imek-inn negh akw aqel-agh nuger-kwen!...
Kud nrez’az’a amenz’aw s useglef n teghbula-nnes tigamanin tilsanin ar nesskar imrigen n userdel ummid izemren ad snegren talsa aredla-tt g yitsent tesragin. Izga aha ughmar n udabu ger yifassen immerwasen, winna nessen imir-a is gan imenkad.
Maca, amarezg-nnegh acku ur akw tgi tudert tibawt. Akuw yaghen kigan n taghulin zund tasertit s yimgura-nnes imazdaren d tdamsa s tdettin-nnes tizulalin gant timeskaniyin n TZIRI ILLAN G UMEZRUY. Day, zund asag tra temghart ad tarew, da temmad yiwet n teghsert tlal-d yiwet n tallit tatrart seg yirbi-nnes.

1- Mnid n uffud-a n ughmar amagdaz izemren, mek ur immug kra, ad iglu s tredla d ukkefrurey g nettemd’erway d yiwen uwennen ameqwran. Ddaw n yisadditen imaynuten d-ittlalan, nekwni, s Yimedyazen n Umad’al, da nettamez’ abrid n usegriwel ula win tis’ki n yiwet n tefrara yad’en nna agh-ittawin gher uslelli imdan n ufgan.
2- Nekwni s Yimedyazen n Umad’al d ghas nekwni acku ur ta ghiyen akw yimedyazen n umad’al ad inin NEKWNI NGA g ulazim n NEKKIN GIgh. Nsawal ghef winna igan ghef wukus n tnekkit agh-ineqqen s imik imik d winna izemren ad ttinniyen wiyed’ zund nitni. Ad nessenti tawuri-nnegh d twizi-nnegh ad tezfger amad’al; ad nesselkem taz’uri n tmedyazt ad teg tawuri s tettidir talsa.
3- Ur idd tira n tedyazt ifulkin ayd igan anamek n umedyaz maca ad tt-ittidir; ur idd ad ides ittakey ayd igan ad tt-ittidir maca ad tt-ismahel negh ad iss ig tawuri. Azizzel n tmedyazt, tawuri tassant ayd iga, tin waha akw mayed ila yiwen allagh ad iss iswingim d wul ad iss ittakey.
4- Ad ig yiwen Amedyaz n Umad’al d amahil amalghat kigan. Anamek-nnes, ad yasey kra alghu-a d umur-nnes anumas ad yagh kra astan n tudert d umgarad d tlelli d tezmert nwad yini: Ha-yi da akkegh tudert-inu i TUDERT, mghar da ttirigh tudert-inu. S uya n teghz’inin, da nettini IWDAT N teghyuliyin! IWDAT N tnekkitin ur akw ittawsen g tigmi tanagrawt negh tanassaft; Raratagh taz’uri n tmedyazt ad teg tawuri i tilli talsant!
5- Ad ig yiwen Amedyaz n Umad’al da ittnumuk ad ig amnay issiwiyen agmar-nnes g tmesniwin n tilli talsant imkinna t-iga seg wahli wenna izwaren ar irezzu asghudu d timdi d unyuddu uzdig n tudert; tawuri-nnegh ad tili kud nsul nezmer ad nadir s yiselsa d twetlin timiranin.
S uya n teghz’int, ur nenni ad neqqim neggugem mind n tinghiwin ittaghen yal ass s yisem n tlelli; ad nessiley ighuyyan-nnegh zund iz’inz’er ad nessedwuwes axendallas. Mar ad nelkem ayenna nra, ad nsedwel awal-nnegh d amrig, akw ten-yufen, ur jjin issin umad’las akw mayed ila umezruy.
6- Ar nessisin s yiwes ameqwran n yimedyazen n umad’al g tneflit n talsa mecta d iwinas. Ar netteflas s uzal ameqwran nna fkan wumuten-nnsen imajgalen i tallitin-nnsen d tallit-nnegh tamirant. Assa, aqel-agh nella g tafrara n yiwet n tallit tatrart ghef talsa; irna, nekwni s Yimedyazen n Umad’al n uwines wiss XXI, nugey ad nn-nagh jaj n tsustanin n yizri i wakken ad nemwat d umha d yimal. Ittwatter-agh, nekwni s Yimedyazen n Umad’al yamun g uwines-a, ad neg imnulfa nesmihel asugen-nnegh ad naf tiriritin d yissefruten nna tettganna talsa assa dat n uglaf d-yaghen mi nga ula d nekwni imegga.
7- Nekwni s Yimedyazen n Umad’al, nessikiz nwis akw naksul s wigad ittwafernen d wigad ur ta ten-ginin, wigad ittwassnen d wudrigen, inesbaghuren d yimez’lad’, umlilen d yiberrkanen, izegzawen d yiwraghen, ad akw ilin gen tamaddit d tudert; ad nasey tikubiwin nennagh akw d uyenna isemtaten tudert, ad nmun ighir g yighir g yiwen useggawer ad nesten TAGHDEMT [Yiwet i yal yiwen], TUGDUT [N tidet inger akw imezdagh n wakal], TILELLI [Tadettant, ur idd tanefraght] d UZERF n yigherfan g tilli d tudert g talwit.
8- Ad ssikzen Yimedyazen n Umad’al nwis kraygat tallunt nna ten-inn-iqqnen ad tt-gen d anrar udmawan i yinighi d tixxi. Zemren g uzizzel-nnsen ad fernen ibergemma n udabu negh tamazdart g tefratin n tmannaght. Ad fernen tuga ghef ittili ufgan tawuri negh abud’ n umghiz g nn-ittrara umghaz idammen-nnes. Ur ittettu umedyaz awd yiwen ugharam, ad iger ifsan s wawal-nnes irwasen tametna ghef tmurt d-yakkan yiwen uhanay ighudan ittwannayen s wallen n talsa zund tinewwacin. Ad ig umedyaz tafat isniren imenghi, “tinna irwasen tiwririn n yigidu g tallest n yid’”.
9- Nekwni s Yimedyazen n Umad’al aqel-agh nga ilwiz’riten min ad nedwel d ixendallasen negh imgufen; nga imgalserdasen maca ur idd ibujaden; nga infarayez’riten seg tlalit seg mayed tga tenfalit tanaz’urt, ini n tira, idammen n tneffutin-nnegh. Ar nettidir nettemra g uz’d’al n umdaz-nnegh anaz’ur, ard nn-nelkem timlellay ittiqiqen n usnulfu. S ubaghur n usnulfu-a as da nessili awettas igan AghRAF N TUDERT-nnegh [tanz’uligt] d tin wiyed’ akw [tanagrawt]. Nga ilwiz’riten irezzun talwit tanmeghrat; maca ur da tettyafa talwit min tigi; iqqen-nn ad tettuklal s yinighi fellas. S uya n tz’eghz’inin, tga tamust-nnegh tin yimenghan. Ur tezmir TALWIT ad tettyaf min TAghDEMT. Ur tezmir TALWIT ad tili ghas mek tbad’ teghdemt acku ur tufi ad tili ghas mek tga analkam negh agummu n uya n teghdemt. Mek ur illi uya, ad teqqim talwit imkinna tga g tgelda n Yimenkad: TALWIT N USEND’EL.
10- Nekwni inurzen ad neg Imedyazen n Umad’al, iqen-agh-nn ad nezdey g teblelt, ad nennegmu g umgarad ad nettdeggi tigwti s tghara s nettdeggi ammekras n tilli.
Ad issigir aha ugalfu-nnwen n Yimedyazen n Umad’al tallunt n yinighi, tgem ineflasen negh ireflasen, inebez’z’nen negh imesghanen, ughdimen negh imettukenden, ghas ad yili ibeddi-nnwen gher tama n tudert; ad tgem imegtuzzifen negh imsinuzzifen negh irewsuzzifen maca imarayen n TAYRI taheggart, imenghan n wahli negh inezbayen imaynuten maca digh imeghnasen n UFULKI. Ad idus yisenser alsan ismunen amad’al, tafesna s tfesna, s twuri n yimedyazen iznezwayen tirtiwin d yizmumugen s umennugh d-ilulan g tafrara n wakuden.
11- Ad iggar ufgan izgalen-nnes i wudmawen yad’en. Anz’ar-nnegh iga-t yisey n yal yiwen i tumast-nnes s twengimt izeddigen min asnuffer n yiferrughen-nnes d yizgalen-nnes. Illa usirem-nnegh g ujijgel n yiman-nnegh s ubaghur n wawal-nnegh d usenfufed n wawal g wul n yal yiwen g tama tuffirt n yidurar d yid’ ittuz’elgen n tneffut d tduli tamarayt n tdist n ugama; ad ig yiwen ugezzan seg tifawt i wakken yal yiwen ad issgem iman-nnes s tayri d yiwaliwen.
Tamedyazt tga tin umad’al, d nekwni, iqqen-agh-nn ad neg winnes.
Ay Amedyaz n Umad’al!
Mun d uya n umennugh issiliyen tilli talsant! Sedwel iman-nnek d tazelgha ittwattren mar ad tezdey TUDERT!

Lwis Aryas Manz’u
Amaray amatu
Santyagu n Ccili, dujanbir 2005

Asughel gher tmazight iga win Eumar DERWIC


FORMULARIO DE INSCRIPCIÓN

Gracias por su decisión en convertirse en miembro de Poetas del Mundo, por favor complete el siguiente formulario y nosotros le crearemos su página como miembro a la brevedad. ( * campos obligatorios )
  Sr. Sra. Srita.    *
Nombres:     *
Apellidos:     *
Fecha de Naciemiento:     *
Nacionalidad:
Estado Civil:     *

Mientras usted no nos haya enviado su fotografía digital al correo info@poetasdelmundo.com , nosotros no podremos completar el proceso de inscripción.

Email:     *
Teléfono:     *
Dirección:     *
3 Poemas :   
Biografía :   
 
 

Ayten Mutlu
José Pablo Quevedo
Ali Al-Dimshawy
Juergen Polinske
Maggy
Gómez Sepúlveda
Candida
Pedersen
Xuanxo Bardibia Garçelya
Fredy Ramón Pacheco
Jimmy Javier Obando
Maria Cristina
Drese


Patrocinadores